hittade lite gamla anteckningar. eller ja, gamla och gamla, men ett par månader. vet inte om jag skrivit texterna här någon gång innan, om inte annat kommer det nu. (och nej, allt detta är inte jag. bara jag som skrivit)

---

Drömmer fortfarande.
Tänker mig bort till lakan som inte är mina. Jag tillhör landstinget. Ett påslakan i ränder, lika randig som jag. Örngottet som tagit många ångestfyllda tårar innan mina. Lakan som redan låtit tonårshy vila mog sig.
Från 179 kr på IKEA till en annan stad.
Mjuka väggar, låsta dörrar. Känner mig säker. Någon finns om jag skriker, ropar på hjälp. Gör det inte ändå. Men jag kan.
Vill inte vara till besvär, är det för mig själv istället. Jag tillhör landstinget. Andas landstingets medicindoft. Helt själv. Bevisar för mig själv att jag kan andas.
Hör steg i korridoren, blundar. Ingen behöver veta att jag inte sover. Blickar fladdrar snabbt över ett aldeles för ungt ansikte. Och så försvinner stegen igen.
Viskar mina hemligheter till väggarna. Bara fyra vet mina innersta vädjanden. Förtroende. Jag vågar inte berätta allt, men små bitar i taget. Dom får lägga pussel.

Drömmer om silkestårar över blek hy. Hur mycket skada jag kan klara. Underbar skada. Stål mot vävnader, visar att jag är människa, jag har ännu inte blivit en robot. Borde vara ändå, allt är förträngt.
Drömmer om beteendeterapeuter som tvingar unga med ångest att öppna sig. Vet inte vad hat är, men ingen ska tvinga mig. Drömmer om min trots under timmarna när man ska vara en duktig dotter och en duktig samhällsmedborgare, trots genom tystnad.
Svek aldrig väggarna.Tänkte på vävnadsförstörandet dolt undangömt. så var ännu en timme över, ännu en gång fick känslor komma ut på rätt, fel, rätt sätt.
Skriker i tystnaden.

Drömmer om svarta kläder, svart hår, svarta naglar. Om sorgsenhet i människoform. Döljer hela kroppen, ingen behöver se. Har alltid varit bra på mönster, måste matcha landstinget.
Ler på möten.

Dom frågar ibland om jag vill dö. Tänker aldrig besvara. Nej jag vill inte dö. Bara försvinna.Det kan jag inte svara, ler istället.

Drömmer om promenaderna. Om pratet om framtiden. Den alla pratar om. Vet själv inte vad detär. Har hört ordet men inte innebörden. Tror det bara händer de som inte har samma fyra vänner som jag. händer, drabbar. Dom som inte tillhör landstinget.

Landstinget kan slarva bort mig. Kan tillhöra någon annan. Filtar från Stockholm eller kalmar. De har kommit fel, precis som jag.Irrar runt. har dem alltid extra nära, trots att det blir för varmt.

Låtsas att det är en annan människas hud.